projekt

Arkivet – Långsamhetens läsning
Arbete för utställningen ”Det är hemskt nära nu”, en del av ”Korpela Land”.
Kiruna 2021
teckning, träarbete, björksly

Text ur utställningskatalog:

Lena Ylipää är bosatt och verksam i Lainio utanför Kiruna. I sitt konstnärskap utgår hon till stor del från sitt intresse för samhällsstrukturer och specifikt de stora frågor som berör vardagen och verkligheten i norr. Periferibegreppet och de omvandlings- och utvecklingsprocesser som pågår i Ylipääss närområde är tematiskt återkommande i hennes mångsidiga praktik. Ylipääs konstnärskap innefattar en mängd olika tekniker och material men har på senare tid till stor del fokuserats på tecknande, där teckningsprocessen fungerar som en metod för lärande. Precision och långsamt utforskande genom linjeföring, tillsammans med andra undersökande processer, är återkommande i Ylipääs arbete. Så även i Arkivet – långsamhetens läsning.

Ylipääs verk utgår från en undersökande process i Arkivcentrum i Luleå, bland material med anknytning till Korpelarörelsen som rättegångsprotokoll, uttalanden från präster och landsfiskaler tillsammans med nyhetsartiklar. Ylipää tar fasta på de motstridigheter som infinner sig mellan arkivets tysta omsorg och den skoningslöst fördömande nyfikenhet som syns i stora delar av materialet om händelser som skymtats bakom fördragna gardiner. Verket präglas av arkivets taktila aspekter, med tonvikt på varsamhet i såväl beröring som bearbetning. I bläddrandet bland arkivmaterialet och tecknandets precisa pennföring har Ylipää närmat sig Korpelarörelsens historia från ett sökande objektivt perspektiv. Samtidigt finns ett lager av medmentalitet i hennes metodik som ofrånkomligt påverkas av personliga erfarenheter från området. Landskap, klimat, arkitektur, normer och relation till laestadianismen utgör alla viktiga delar i berättelserna om Korpelarörelsen och Ylipääs verk.

——————————————————————————————————————–

Nornan och den röda trolldruvan.
mars 2021-
Linjeteckning, förstorad och printad på en av Luleå lokaltrafiks bussar.


Båda växterna är sällsynta eller hotade i Norrbotten. Ofta på grund av ett alltför oförsiktigt skogsbruk.
Informationstext hos LLT:
”En tanke, ett objekt, ett landskap, en plats. Penna och papper.
Med den noggranna teckningen som metod granskar Lena Ylipää beståndsdelarna i det vi kallar naturen. Skogarna i norr är platsen. Myrar, gammelskogar och produktionsytor. I pågående arbeten är just produktionsytorna centrala. Där arbetar Ylipää med frågeställningar om förvaltning och skogsbruk. För detta projekt är det två växter som har granskats noggrannare, Norna och Röd Trolldruva. Det är växter som trivs i fuktiga granskogar eller lövträdsmiljöer. Båda arterna är känsliga för stora ingrepp i miljön och blir allt mer sällsynta i våra marker.”

——————————————————————————————————————–

Heritage – What we pass on
(del av arbetet Arv)
teckning och fotografi, 2020
12×360 cm

Exploration to possible futures
Exhibition about ecological resilience and adaptation
Gallery Hämärä, University of Lapland, 17.11 – 4.12


Heritage – What we pass on (detalj)
Heritage – What we pass on (detalj)
Heritage – What we pass on (detalj)
Heritage – What we pass on (detalj)
Heritage – What we pass on (detalj)

——————————————————————————————————————–

Arv
Pågående projekt
Bilder från Luleå konsthall, 2019

Utställningstext
Platsen-Konsten-Arvet
Det är ju nästan samma sak.
Att som vuxen komma tillbaka sin ”fika och täljaskog” med ansvaret att förvalta.
Att komma tillbaka till sin konstnärliga praktik med det egna uppdraget att förstå och förmedla.

Med en stark önskan och lust tar jag mig an båda två. Tänker, tittar noga och söker efter den riktiga linjen. Flera aspekter av tillvaron möts, i tanken och i rummet. Är det just det mötet som kallas skärningspunkten?

Med det mest primära verktyget undersöker jag materialiteten i det förvaltade och förvaltar materialet så noggrant jag kan.
Detaljerna blir så tydliga, helheten eftersträvansvärd.  Platsen är den samma, men det som tidigare betraktats och beskrivits blir en berättelse i första person.  
Min.


——————————————————————————————————————–

Medicated mindfullness
Installation, Galleri HilbertRaum, Berlin,
A G Meinschaft, 13.04.2019 – 21.04.2019

Utställningstext
Medicated mindfulness and no happy pills.

So, it was this passion for drawing that got me here, forty or something years later. Creating my own coloringbook för stressed out people. Its not enough that being an artist means doing not only your own work but also creating an art-scene that is interresting to be part of. Running questions about the possibilities for artists to survive beeing artists. Educating the audience in what art can be in the development of society. Going crayzy about all the cutdowns on artistic subjects in school. No, why not create my own therapy-session, avoiding the final meltdown.

Medicated  mindfulness and no happy pills is a project of a personal character and portraits every pill I’ve had the past five years due to stress, a poor lifestyle and bad choises in life.